Senaste inläggen

Av Frida - 19 november 2013 19:12

Det var ganska länge sedan jag första gången hittade detta kandar, men häromdagen råkade jag på det igen. Jag provade en liknande betsling på Titan igår när jag tränade honom och tyckte inte direkt att jag fick en dålig inverkan från kandarstången.


Istället för kandaret nedan använde jag en så kallad Portugisisk unghäststång. Jag fäste sidostycket i sidan av mundelen och hade kinnkedjan spänd. Plus att jag hade ett bridongbett. Jag kommer prova att rida på det några gånger, så får jag se hur jag tycker det fungerar i längden. Nedan är dock originalet därifrån jag hämtade idén.   


http://www.hsh-fritz-stahlecker.de/fileadmin/user_upload/Dokumente/englisch/93-95_Bit_Uytendale_LR.pdf

Av Frida - 19 november 2013 18:44

Träningen med Titan går långsamt framåt. En sak som gör att jag drar mig för att träna honom är rädslan för att det ska gå dåligt. Den rädslan blir större ju bättre det senaste passet har gått. Så efter varje avslutat pass som gått bra är jag oerhört rädd för att misslyckas med nästa.   

Ett bra pass för mig innebär att hästen har varit mentalt med mig och inte varit motsträvig. Det är inte roligt att träna en omotiverad häst, då behöver fokus läggas på att få hästen motiverad istället för att träna på det man själv hade tänkt sig. Det gäller att få hästen att gilla träningen och det är inte så lätt när det är för hästen svåra övningar. Jag försöker avsluta passet med något för hästen lätt eller roligt men det ska inte vara för långt ifrån det jag vill att passet huvudsakligen ska gå ut på.
Med Titan försöker jag spara galoppen till sist. Även om det inte är hans paradgångart så tycker han det är kul att galoppera! Galopp är väl hästarnas busgångart så det blir lite mer lek för hästen då förmodar jag.

Igår när jag tränade Titan hade jag hjälp av Erik som ett vakande öga. Vår ridbana har inga speglar så jag måste annars helt förlita mig på min känsla och vad jag ser framför mig. Erik fick därför se på och hjälpa mig i de övningar jag företog mig med Titan.
I samling i skritt och trav försökte jag slappna av i min sits och räta upp den. Minska tempot genom att inverka i tyglarna vid behov om Titan inte lyssnade på sitsen. Skänklarna passiva så länge Titan höll överlinjen välvd och trädde fram med sina bakben. Hjälpte till med spöet på Titans kors/svansrot för att han skulle vinkla det och inte spänna och bli stel i bakdelen. Efter samling var jag noga med att låta Titan länga framåt och fortsätta träda med sina bakben inunder sig.

Samling är att minska påskjutet och öka bärigheten. Detta uppnås när hästen fortsätter träda in med sina bakben inunder sig men lyfter dem tidigare från marken. Frambenen lyfts tidigare för att de inte ska bära upp lika mycket vikt som i vilotillstånd. Hästen orkar dock inte gå i samling ett helt pass utan ju svagare eller ju mer otränad den är ju viktigare är det att den får länga och slappna av framåt. Fortsätter man be om samling längre tid eller mer än hästen orkar kommer den snartbörja tappa kvalitet eller "fuska" för att komma ifrån det jobbiga. Tänk dig själv om du tränar och får instruktioner om hur du ska utföra en övning för att få allra bäst resultat av den. Du orkar då några få repetitioner innan du börjar bli trött. Får du då inte avbryta övningen kommer du då försöka hitta på sätt att hålla ut för att orka. När man tränar på sin maxgräns orkar man inte många repetioner. Därefter behöver man vila för att orka nästa serie. Samma sak är det med hästen.

Igår provade jag förresten en ny betsling på Titan, inspirerad av ett kandar jag läst om på nätet. Jag ska länka till det i ett senare blogginlägg.   

Av Frida - 17 november 2013 18:09

Nu är det söndag kväll. För några timmar sedan var det morgon och jag hade just vaknat. Det känns i varje fall som det bara gått några timmar och vart har tiden tagit vägen? Jag hade tänkt hunnit träna alla hästar idag men nu har det bara blivit Distinguido och Gibson som blivit jobbade med idag. Imorse tog vi sovmorgon och kom väl upp halv nio. Sedan dess har vi fått ridbanan sladdad och tränat med Disto och Gibson, därefter höll jag en lektion här hemma. Nu är alltså klockan nästan 18 och det har krupit ner mot nollan ute. Efter att ha varit ute i princip hela dagen är jag nu rätt frusen och inte så pigg på mer hästträning.

Det gick i vart fall bra med killarna. :-) Erik styrde med Gibson medan jag tränade Disto. För Gibsons del är det ju inte fråga om träning i den bemärkelsen utan hantering. Han ska vänjas vid att få på sig grimma, bli borstad, få hovarna kratsade och verkade. Bli ledd och stanna när man ber om det och följa en. Om man inte kan leda sin häst; Hur kan man då förvänta sig att t ex kunna lasta den vid behov? Ett barn börjar man inte uppfostra och lära om livet när de är tonåringar eller nästan vuxna utandet är en successiv skolning som barnet växer i. Gibson verkar tycka att det är rätt kul grejer som husse hittar på med honom och han är gärna med på noterna. :-)

Disto sköter sig fint när han blir ledd även om han ibland tar ton så lyssnar han direkt när han blir påmind om hur man uppför sig.
På ridbanan följer han avslappnat med mig när jag går baklänges. Han gäspar och slappnar av när minuterna går. Han låter sig även longeras och börjar dämpa sig mer där. Han blir lätt spänd och vill springa men lyssnar när han blir påmind. Det är som att han håller andan och sedan börjar andas när han blir klar över att situationen inte är så farlig som den verkar. :-)

Av Frida - 9 november 2013 08:41

Nu är det länge och väl sedan jag skrev på bloggen. Anledningen är att kvällarna helt enkelt blir för sena för att jag ska orka blogga. Omkring kl 22.00 är jag ofta väldigt trött och behöver gå och lägga mig för att orka upp och jobba dagen därpå.

Titans träning går det i alla fall rätt bra med tycker jag. Vi tränar på att samla skritten och traven. Från den samlade skritten gå in i samlad halt och därifrån till samlad skritt igen. Vi har även börjat prova försöka lägga vikten en aning bakåt i halten men det är väldigt svårt för Titan! Det är svårt nog att stanna i samlad halt och inte lämna bakbenen långt bakom sig. När jag försöker be honom lägga över mer vikt bakåt är det mycket lätt hänt att han istället flyttar sina bakben bakåt. Jag tror vi måste komma till en rätt bra piaff med vinklade skanker om Titan ska kunna lägga över vikten bakåt bra.

Titan har svårt för att hålla fram höger höft i höger varv. Jag får därför ganska envist använda min höger skänkel för att få honom att ta fram höger bak och därmed höger höft. När han håller den kvar får jag lätthet på höger tygel och en korrekt ställning i Titans nacke.
I jobbet med att samla halten, skritten och traven igår försökte jag vara lätt på handen och förlita mig på min sits och skänklar. Jag provade att vara mycket följsam i sitsen och även att spänna rumpmusklerna. På slutet red jag i trav på volten och var först följsam och mjuk och avslappnad i sitsen men lätt på handen. Titan travade då med en rätt modest vanlig avslappnad trav. När jag själv sedan vinklade mitt bäcken till samling och spände rumpan blev Titan fint samlad med lätthet i munnen och väl välvd överlinje. Han blev högre och luftigare i steget. Vi bibehålla det där i ungefär ett halvt varv på volten, därefter berömde jag honom och slappnade av och andades ut och vi stannade. Titans ork och motivation är ganska liten. Jag är vis av erfarenhet och vet att det inte lönar sig att förvänta sig för mycket. Bättre att precis ha nosat på det man önskar och att få behålla den känslan än att kliva av hästen med en bedrövelse av att det inte gick så bra för att man tappade det man nådde fram till.

Av Frida - 20 oktober 2013 00:04

Efter att ha haft en ridlektion på förmiddagen kom Erik och jag igång med lite hästträning. Den senaste veckan har det blivit långa dagar på jobbet så jag har inte haft ork att träna med hästarna under veckan som gått. Idag däremot med. Det ite helglunk så fann jag mig bättre tillrätta! :)

Först ut (som oftast) var Titan. Jag har fått problem med min svanskota, den ömmar och det är svårt att rida barbacka eller ens med pad eftersom min svanskota hamnar mot hästens ryggrad då. Idag fick därför Titan ha på sig Chezz-sadeln. Med sadeln på ömmade inte min svanskotan det var en bra start. :)

I stillastående från marken tittade jag på framåt nedåt i öppna och sluta i halt. Titan tycker detta är tråkigt och fullständigt onödigt så resultatet är sådär ibland.
Uppsuttet började vi på volt. Framåt och nedåt i avslappning och uppmjukande rörelser för att få igång maskineriet. Skolorna på volten kändes ok. Lite ovant med sadel och jag kan inte lika lätt korrigera Titan som barbacka eftersom jag måste flytta runt sadeln på hans rygg då.
Jag tränade sedan på att samla skritten och skritta samlat in i halt. Från halten röra oss framåt i samlad skritt och göra steglös övergång till frisk skritt på volt. Ganska fint. Svårt att verkligen få bakbenen på plats under Titan men han blev inte spänd och på bogarna i alla fall och spände sig inte i skritten. Dock vet jag inte ifall han lyfter frambenen riktigt rätt. Jag måste nog be Erik filma för att kunna analysera rörelserna. Jag kan tycka att själva lyftet från marken låter en del och därför undrar jag hur det ser ut.
När jag bad Titan om trav ville han gärna galoppera. Okej då, jag bad om trav igen och sedan fick han galoppera. Det kändes luftigt och fint, liksom mer luft i språnget. Erik sade att det blev lite mer Frieser galopp, dvs lite långsammare tempo och rundare så att säga.
I höger galopp kändes det som att jag tappade bakdelen mer. Jag kände det som att jag nog skulle behöva mer sluta i galoppen och nog även mer öppna. Just som Christofer sade när jag var där som elev senast.

Även fast galoppen i höger varv var som den var så var takten ändå fin och det kändes som bra på väg. :-) Titan var jätteduktig som han oftast är! :-)

När jag hoppade av och berömde Titan och han fick några godisar började han kuttra så där som han gör när jag trick-tränar honom. Han uppskattar prat, beröm och godis mycket! :-) Han såg positiv ut och kämpade på fint efter sin förmåga. Det känns bra när jag får respons från honom och vi har en öppen telefonlinje mellan oss så att säga.

Perla är en så härlig häst, jag blir glad bara av att se hennes uppsyn!:-)
Jag jobbade Perla i grimma idag för att kunna rikta hennes huvud med min hans och för att liksom inte få henne att känna sig fasthållen. Jag hade också ett stövare spö för att mer få det som min förlängda arm och inte "smiska" henne med spöet. Istället kunde jag knacka med spöet på henne för att få henne att använda den kroppsdel jag riktade spöet mot. Vänster bak blev mycket bättre av samlingsarbete i skritt och trav.
Erik stretchade hennes ben under passet också för att öka på hennes smidighet.

Till sist fick Perla röra sig på volten. Jag bad henne mjukna i innersidan och hon svarade fint på det. Galoppen till sist var betydligt mindre jämfota än den annars brukar vara, så sakteliga blir den nog bra. Perla har en härlig energi som hon uppvisade under hela passet och det kändes mycket bra! :-)

Gloria till sist, fick ha kapson på sig. Jag upplevde henne som väldigt seg när jag gick framför så jag bytte position till att gå vid sidan om och fick så lättare lite mer energi i henne. Hon var lite mindre smidig i höger varv så jag jobbade mer med skolorna i det varvet.
I longering på volten bad jag henne gå fram lite mer för att få större variation mellan samling och längning av steget. Få henne att tänka framåt hela tiden. Jag upptäckte att Gloria lyssnade mycket på min kropps position i förhållande till hennes. I höger varv följde hon med mig upp i raskare tempo om jag kom lite före henne. Hon följde mig alltså mycket fint! :-) Observant liten dam, Gloria.

Av Frida - 12 oktober 2013 13:13
Av Frida - 10 oktober 2013 21:55

Hästar kommer i en mängd olika varianter. Inte bara personlighetsmässigt, utan även fysiskt också förstås.


Den senaste tiden när vi haft många fler av både personligheter och kroppstyper, har jag påmints om hur lätt eller svårt det kan vara att få en övning att fungera. Med att fungera, menar jag att hästen förstår övningen och kan utföra den för att bli smidigare och starkare i sin kropp. Att hästen förstår hjälperna.


Titan har nu som regel inga problem att förstå vad jag menar när han ska gå runt på en volt i lina, dvs när jag longerar honom. Han ska röra sig runt mig mig på en volt - okej. Han förstår också att han ska böja sig när jag plockar i longerlinan och om jag använder spöet i skänkelläget så böjer han sig runt det. Däremot är det fysiskt svårt för honom att gå fint böjd och ställd på volten när han ändå ges den friheten. Linan kan hänga slack och fin mellan honom och mig, men det där med böjning genom kroppen är svårt


Perla har lättare än Titan att hitta ställning och böjning genom kroppen. På grund av att hon är ganska trång vid ganascherna behöver hon hålla huvudet relativt lågt för att inte få problem med att andas, så därför hamnar hon lätt på bogarna. Höjer hon huvudet kan hon inte gå lika vackert och elegant ställd och böjd längre och med framsträckt panna, eftersom hon då får svårare att andas antar jag. Perla är ganska böjlig i halsen, så hon förböjer sig lätt och hamnar på ytter bog.


Gloria är väldigt nätt och smidig. Hon har också lärt sig vad ställning och böjning är, men jag har inte på långa vägar tränat henne lika idogt som Titan. Trots det går hon med lätthet böjd och ställd på volten när jag longerar henne och linan hänger slag mellan henne och mig. Jag kan även löslongera henne och hon är fortfarande ställd och böjd runt mig.


Distinguido är hur smidig som helst. Med den ytterst lilla träning han har fått, så har han inga som helst problem att böja sig och hålla sig kvar på volten med slack lina.


Det är en enorm skillnad i känslighet mellan Titan och Distinguido. Titan förstår nog mycket väl, men tycker att det är jobbigt att föra sig på ett anvisat sätt, medan Distinguido inte har några svårigheter för sig utan det handlar om att förstå, så kommer han göra.


Både Distinguido och Gloria är väldigt känsliga i huden för beröring. De irriteras lätt av insekter, medan Titan och Perla nog kan blir irriterade, men inte mer än att de viftar besvärat på svansarna. Därför när man tränar dessa olika hästar så reagerar de på olika grader av tryck. På Distinguido kan det räcka med att vara på väg att anvisa ett tryck, medan för Titans del måste jag många gånger gå till fysisk beröring för att han ska utföra. Att ställa om mellan så olika hästar ställer krav på en själv att vara anpassningsbar och inte glömma bort sig. För starka hjälper på en känslig häst kan få den att rusa iväg, medan den lite mer okänsliga hästen vill man förstås få mer reaktiv även på små signaler. Bara för att hästen är grov och kan stå ut med mycket tryck, betyder det inte att den känner sig bekväm med det. För Titans del innebär det att jag försöker använda rösten och godis för att uppmuntra honom mycket vid små signaler. Glömmer jag bort dessa två komponenter får jag snart en omotiverad häst som verkligen visar upp hur tröga kallblod kan vara.


Dock är det så att oavsett hur väl jag tränar Titan, kan han känna att han inte orkar, och då faller övningen. I rörelsen öppna hänger han gärna på inner bog, för det är så jobbigt att ta med sig inner bak inunder sig. Oavsett hur mycket jag tjatar på honom, gör han det inte mycket bättre. Vissa dagar är han bättre, andra sämre...

Gloria däremot, som är ungefär samma personlighetstyp som Titan, gör med lätthet öppna eftersom det inte är jobbigt för henne. Hon har inga bra eller dåliga dagar direkt.


Titan förstår också mycket väl hjälperna i en piruettvändning, men när det blir för jobbigt så tappar han alltsammans, ytter bak, inner bak, ytter bog och inner bog. Gloria däremot brukar det ofta gå att korrigera och fortsätta flera varv med om jag skulle vilja det.


Att samla skritten och traven på rakt spår är jobbigt för Titan, men för Perla däremot som har en otrolig energi är det inga problem att vinkla bäcken och skanker, mer än hon orkar så att hon breddar bakbenen. Gloria och Perla kan göra samlad skritt och trav på volt, dvs på avstånd från mig. När Titan inte orkar däremot, så försöker han antingen springa förbi mig, eller så går han över i oren, spänd skritt som inte är något alls. Han har svårt för att hitta energi utan att bli spänd.


Titan har svårt för sig i det mesta han gör och hans ork och arbetsvilja är inte alltid på topp. Därför känns det så frustrerande att jobba med honom och be honom om saker som är så uppenbart svåra för honom, men lätta för andra hästar. Många gånger ställer jag mig frågan vilken rätt jag har att begära alla dessa jobbiga saker av honom? Jag ser överallt på nätet hur flott och lätt många rider sina hästar vackert i övningar som de just lärt sin häst, medan jag av Titan får träna om och om igen. Tala om att ro en roddbåt uppströms...


Eftersom jag har märkt hur lätt både Gloria och Distinguido rör sig och utför rörelser, så är det inte svårt att lura ut att mycket hänger på hästen man har. Ju bättre häst man har, ju snabbare och lättare kommer man till vacker och bra ridning.

En dålig ryttare på en dålig häst, kommer inte långt, men en dålig ryttare på en bra häst kan komma långt på hästens förtjänster. En bra ryttare på en bra häst kan naturligtvis komma hur långt som helst, men en bra ryttare på en dålig häst kommer så långt som ryttaren har lust att jobba.

Sedan handlar det så klart om att kemin mellan häst och ryttare ska stämma, men det är lätt att bli modfälld när man ser relativt gröna segla om en själv och ens häst i övningar som man fortfarande står och stampar på samma ställe med.


Jag kämpar på rätt ihärdigt med Titan, fast jag tycker att jag får ganska lite lön för mödan, om jag ska vara helt sanningsenlig. Jag tycker att det är dyrköpt tid för mig själv att traggla på med Titan, och grunnar så klart många gånger på hur det hade varit ifall jag den där gången när vi köpte Titan, istället hade köpt en arab, som också var en ras jag var nyfiken på, men blev avrådd från att köpa som förstahäst.

Jag märker ju nu hur lätt det är när hästen inte har svårt för sig i kroppen, så litet jag behöver kämpa, så mycket som kommer naturligt. Självklart tror jag att jag har lärt mig ett och annat genom åren, men eftersom Titans svårigheter fortfarande består, vill jag inte tro att det enbart har gått så långsamt bara för att jag är så dålig på att träna hästar, utan att somliga hästar helt enkelt har väldigt svårt för sig och mycket emot sig.

Till vardags har jag ett sju till fyra-jobb, och inte alla vardagar räcker min ork och energi till att träna alla hästar hemma, ändå blir det på något vis oftast Titan som står i centrum. Han är ju min första häst, som jag genomlevt så mycket med och som jag har svårt att släppa taget om. Men, det är med blandade känslor jag tränar honom. Oftast är jag ganska uttömd på energi efter ett pass med Titan då det krävs en oerhörd precision av mig för att han ska gå bra. Jag får inte mycket gratis av honom.


Trots allt ska jag väl ändå ge Titan en eloge för att han har varit en bra nybörjarhäst för mig.    Han är en snäll och godmodig häst och han står ut med mycket, på det viset är han fin förstahäst. Med honom har både Erik och jag lärt oss mycket, så visst har Titan varit bra för oss. Hur än livet fortsätter kommer jag säkert fortsätta att kämpa på tillsammans med Titan, men nu även ha andra hästar som kanske kan hjälpa upp självkänslan på en lite högre nivå, hoppas jag.

Av Frida - 8 oktober 2013 21:29

Idag fick Erik i uppdrag att sko Titan. Titan har gått utan skor rätt många år nu men nu kände jag att det var dags. Paddexbanan sliter ganska mycket på hovarna om häst det är en stor och tung häst och eftersom jag vill träna många dagar i veckan där och slippa trä på boots varje gång så tyckte jag att det var dags att sko Titan igen.

Under själva skoningen såg jag till att underhålla Titan så att Erik kunde jobba i godan ro. Titan tycker det är tråkigt att stå still länge och när han tröttnar blir han inte så rolig att hålla med.
Under veckan i Hällekis fick jag för Rebecca träna lite och använda positiv förstärkning i form av godis på Titan. Jag såg idag ett kort klipp på Youtube där en tjej klickade in sin häst på att lägga en boll i en basketkorg. Därför kom jag att tänka på hur bra Titan svarade på godis som förstärkning. Så, när Erik började jobba gav jag Titan olika små uppgifter och när han gjorde dem bra fick han ett klick i form av ordet "bra" och en godis. Titan blev genast mycket med på noterna och skötte sig mycket bra under tiden Erik skodde. :-)

Efteråt kollade vi hur Titan rörde sig på ridbanan och vi var mycket nöjda med resultatet. Han hade bra vil på steget och kunde länga på gångarterna bra!

Jag longerade Titan bara helt enkelt i grimma och kort grimskaft. Jag är då mycket noga med att grimskaftet hänger absolut slackt. Så fort man får en häst som drar i grimskaftet placerar den huvudet fel och dessutom kämpar den då emot människan.

Efter longeringen jobbade jag Titan vid hand och då också enbart i grimman. Jag håller i grimman på ett sådant sätt att jag kan korrigera huvudets lutning, så att hästen inte lägger huvudet på sned. Titan gäspade och verkade mycket avslappnad. Han fick gå på volt och längs långsidorna. Böjd rakt fram och öppna samt sluta plus diagonalsluta och vändning. Jag försökte verkligen att vara noga och få med mig ytter bog i vändningarna och enbart använda spöet för att få med ytter bak.

Jag tycker att Titan var mycket medgörlig och trevlig. :-) Han gjorde ganska bra vändningar runt vänster bak också och grep rätt bra in med det i vändning kring höger bak. Han kom fint med mig i diagonalsluta också. Trevlig träning. :-)

Presentation


Välkommen till min blogg, som tillhör min hemsida www.akademiskridkonst.se. Här skriver jag mest om Akademisk Ridkonst och hästträning.

Fråga mig

12 besvarade frågor

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Kategorier

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2022
>>>

Länkar

RSS


Skapa flashcards