Inlägg publicerade under kategorin Hästar

Av Frida - 4 mars 2012 17:22

Igår var det väldigt soligt och fint väder ute. Vi passade då på att göra allehanda vår-saker, som t ex att sladda/hyvla vägen som löper inne på våra "ägor". Självklart skulle också ridbanan sladdas! :)


Idag var därför ridbanan slät och fin när vi för första gången tog ut Gloria där för att AR-träna med henne. Gloria är ju bara 3 år gammal och inte så välbyggd ännu. Det tar nog några år innan hon är helt färdigväxt, så inridning blir det inte i år för hennes del.

Vi har haft lite funderingar på hur stor hon kommer att bli. Risken är att hon blir för liten och klen för mig. Vi får se vad tiden bär med sig och hur mycket hon växer. Idag såg hon i alla fall lite större ut när vi stod bredvid henne, så det ingav visst hopp.


När jag var på praktik hos Bent köpte Erik en kedjekapson från Deuber, när han stanande till hos Jonna på Kapson.se på vägen till Danmark. Denna kedjekapson är mycket justerbar, så den passar pnny/cob upp till Xfull. Denna kapson fick Gloria ha på sig. Obrydd som hon är, tyckte hon inte något särskilt om kapsonen när hon lät sig ledas till ridbanan. Väl på ridbanan blev det alltså basic-övningar. Vi tränade på att sänka nacken (inte så lätt till en början), ta upp huvudet (ännu något svårare att förstå vitsen med) och så att ställa nacken till vänster och höger (höger var lite svårare). Jag tycker att hon ganska så snabbt förstod vad det gick ut på, så vi tjatade inte mer om det, utan skrittade igång på en volt, började med vänster varv. Här var det lite svårt att förstå att man samtidigt skulle sänka nacken och ställa sig i den och gå framåt samtidigt, så det blev lite upp och ner med huvudet, och hitta ställning, räta ut ställning, gå framåt, stanna osv. Några varv i varje volt gjorde vi innan vi slutade. Sammanlagt blev det kanske 10 minuters träning och det gjorde hon fint, lilla Gloria.   


Efter Gloria tog vi ut Perla. Perla har haft vintervila kan man säga. Jag har inte haft ork och tid att träna med två hästar, så Titan har varit den jag har satsat på. Jag vet att Perla är en bra häst, men jag tänkte att jag börjar med henne igen när ridbanan tinat och är användbar. Sagt och gjort, idag var ridbanan ju användbar. ;)

Perla fick också ha på sig kapsonen idag, fast med henne gick vi ganska snabbt till att fatta galopp på volt, det var dagens övning. Vänster galopp är lättare än höger. Höger galopp var riktigt svårt. Det blev några få galoppfattningar i varje varv och sedan slut för dagen.   

 


När man jobbar med ston märker man så otroligt mycket integritet de har, åtminstone de vi har haft att göra med. Perla har starka åsikter om vad som ska göras och kan se högst missbelåten ut. Hon vill göra saker på sitt sätt och gillar egentligen inte att bli domderad över. Vissa sura miner fick jag därför stå ut med, men likväl spetsade öron när hon fick höra order "bra!" och därför genast stannade. Perla lär sig riktigt snabbt vad som förväntas av henne. Dock är hon inte alltid tillräckligt stark för att göra allt, och hon tenderar att överdriva och försöka mer och mer och mer. Hon blir ivrig och man vinglar därför från ena ytterligheten till den andra med henne, känns det ibland som.

Av Frida - 20 februari 2012 05:30

Förra helgen var det årsmöte med BAR, Bråvikens Akademiska Ridkonstsällskap, som Erik och jag är medlemmar i. Till årsmötet var Torbjörn Lundström från Djurtandvårdskliniken inbjuden att föreläsa. Det han har att berätta om hästars tänder är mycket intressant att lyssna till, så föreläsningen var högst uppskattad av oss som var där!Hästars tänder är väldigt annorlunda konstruerade än människors. En häst har bara ett visst tandkapital och när det är slut eller inte fungerar, då är livet på sin upphällning för hästen. Hästar ska ha vassa kanter på sina tänder för att kunna mala sin föda. Det är när vi sätter betsel i munnen på dem eller snör nosgrimmor runt deras munnar som problem uppstår. Torbjörn visade en bild på en häst med ett betsel i munnen och ett ytterst lätt tag i tygeln. Sedan visade han exakt samma bild fast med röntgenbild över munnen och tungan var fullständigt manglad! Tänk då vad som händer om man tar hårdare tag än så, inte konstigt att hästar protesterar mot att ha bett i munnen. Det finns ett antal bettlösa alternativ, och LG Bridle tror jag kan vara något. Jag ska försöka leta fram mitt gamla hackamore ikväll och testa det när jag kan. De senaste träningarna har vi galopperat en del och nog tycker jag att galoppen blir bättre och bättre. Dock känner jag att Titans bakdel inte riktigt orkar, så jag tror att mer jobb med samlande övningar kommer att stärka honom mer.

Av Frida - 4 februari 2012 18:34

Kylan håller i sig ett tag till verkar det som, trots det har Titan redan börjat fälla av sin vinterpäls. Jag tycker inte att tiden mellan pälsfällningarna är så lång...


Igår var vi iväg till ridhuset (igen). Erik fick som vanligt börja rida lite grand för att jag skulle få se hur det såg ut och det såg bra ut. :) I traven kände Erik sig lite stel, så därifrån tog jag ganska raskt över. Vi tränade främst på öppnor, diagonalslutor och piruettvändningar, sedan förvänd sluta. När man rider vanlig sluta, så upplever jag det lätt som att hästen hamnar på inner bog, särskilt dessa hästar som är byggda med stora, tunga framdelar och med mycket påskjut. Av den anledningen lät vi därför slutan vara ganska mycket igår.


Jag märker att det i diagonalslutan är lätt att tro att Titan tvärar mindre än vad han gör, men han tvärar faktiskt fint mest hela tiden. Tanken är ju inte att han tvära för mycket, utan sträcka fram ytter bak mot sin tyngdpunkt. Så länge han gör det är det fint och mer tvärning än så ska man inte ha i en bra diagonalsluta. Smidiga hästar kliver lätt förbi sin tyngdpunkt, men till den kategorin hör inte Titan. ;)


Det blir mycket nöta, nöta, nöta i diagonalsluta för att träna överlinjens, rumpans och bakbenets muskulatur och allt. Viktigt är då att inte bara rida "samlat" utan att man försöker gymnasticera hästen i en lite större ram och få den att sträcka ut ordentligt och bli lång i muskulaturen.


I öppnan får jag vara noga med att verkligen sitta rakt upp och ner och bara vrida in axlarna, så att vi inte faller in åt ridbanan. Nästan tänka lite skänkelvikning för att få med bogarna ordentligt också. Det är lätt hänt att bara böja hästen i halsen, och inte få den träning av det inre bakbenet som behövs.


I slutan däremot är det viktigt att inte rida den för böjd. Jag upplever det som att diagonalslutan egentligen är en bättre övning när hästen väl har lärt sig slutan och därefter diagonalslutan, för det är så lätt att hamna på inner bog och då får man en försämring istället för en förbättring.

Den förvända slutan gör ju att hästens inre fram får en lite längre väg att gå och förvänd sluta tycker jag nog också att den är bättre än vanlig sluta.


På slutet tog vi ett varv i galopp i varje varv. Titan kämpar på hårt, och vi behöver jobba mer med samlingen för att få galoppen att bli bättre. Antingen lyfter han för mycket så att han kastar upp framdelen, eller så rusar han framåt. Läget mittemellan är jobbigt, men det gäller att hamna där så att man kan driva med inner skänkel och samla upp med ytter. Med mer jobb med samlingen kommer galoppen att bli lättare.


Sammantaget kändes Titan väldigt stark igår. Erik sade att han böjer haserna mer nu än när vi drog igång träningen, så det är väl ett gott tecken. :)

Av Frida - 28 december 2011 20:46

På grund av jul och allt runtomkring har det åter igen blivit uppehåll i hästträningen. Det har också stormat rejält de senaste nätterna. Erik har fått se till röja undan stora träd som ramlat över hagtrådarna, så att inte hästarna kan ta sig ut, men idag var det hästtränardag! :)

För en tid sedan köpte vi en hushållsassistent, och sedan startade jag några surdegar. För att inte surdegarna ska förgås, gäller det nu att baka på medan surdegen har jäskraft. Idag blev det därför att springa mellan hästarna och in i huset för att se till det blivande brödet...

Först ut var Perla. Hon har ju svårare för sig i vänster varv, men jag tycker faktiskt att det blir bättre och bättre. Vi började från marken och tränade, ställning i nacken, framförande av inner höft i "typ skolhalt", sedan överträdelse av inner och ytter bakben. För att träda in med ytter bak och minska volten krävs att hästen kortar upp tempot, annars "ramlar" den över inner bog. När jag försöker tänka mig in i rörelsen öppna och sluta på volt, så känns det som att öppnan, där yttersidan är lång och inner bak träder utåt/framåt rör sig lätt och ledigt även fastän hästen skjuter på en del. Hästen kan i öppnan variera mellan att gå mycket framåt eller kliva förbi tyngdpunkten för att undvika att kliva in mot tyngdpunkten - vilket är det jobbigaste. Jag får ändå känslan av att rörelsen "öppna" är ganska lätt för hästen att utföra, vare sig det blir en bra eller dålig öppna. I slutan däremot är yttersidan lång och ytter bak ska nu kliva in mot tyngdpunkten. Det är jobbigt att korsa sina bakben mycket och skjuter hästen på för mycket är det tydligt att den ramlar över inner fram. Det blir svårt för hästen att räcka över till att kliva förbi tyngdpunkten i slutan, kanske för att innersidan sjunker och bröstkorgen ska rotera utåt i slutan, liksom i öppnan? I slutan blir det lång väg för ytter bak att sträcka sig, eftersom hela den sidan är utsträckt. I öppnan är ju innersidan kort, och inner bakbens svingande hjälper till att sänka innersidan, och tvärt om.
Hur som helst, Perla har långa ben och inga större problem med att nå in med dem, det är svårare för henne att inte skjuta på så mycket, utan bära upp sig bättre. I slutan ramlar hon därför lätt över inner fram, så det gäller att försöka få henne att korta upp steget. Hon försöker ändå så väl, och hon fattar snabbt vad det är hon ska göra.
Från ryggen jobbade jag med samma sak, och på slutet travade jag och försökte behålla samma takt och tempo hela tiden, vilket hon gjorde fint. Hon kunde även vända fint genom volten i trav. :)

När Perlas träning var slut fick jag springa in och se till brödet och när jag kom ut hade Erik lagom borstat klart och gjort iordning Titan. Vilken timing!

Titan får man jobba korta pass med, för annars blir han uttråkad och trött, och det måste jag komma ihåg. Han verkar tycka att ställning från marken är så tråkigt och meningslöst. Bättre gillar han att gå framåt, så vi uppehöll oss inte så länge vid stillastående. Överträdelse gick fint, men han har ju också svårt att korta upp sig och verkligen nå in med sina bakben i slutan/piruetten. Det gäller att inte korta upp tempot för mycket och be om för små piruetter för det klarar han inte av just nu och då faller istället bakbenen ut på volten. Han är inte tillräckligt stark och smidig för för små piruetter ännu.
Uppsuttet följer han sitsen och tyngdpunkten fint. Öppna och sluta och böjd rakt fram gick fint i både skritt och trav längs spåret, men jag får passa mig så att inte tempot blir för lågt och att han då tappar takten och ryggen i rörelsen. Det känns när ryggen blir mer stilla, men den ska svinga fint inunder ryttaren, så stillar den sig måste man hitta tillbaka till rätta tempot igen. Diagonalslutorna blev faktiskt väldigt fina, dem som han har haft så svårt för förut. Jag försöker att inverka så lite jag kan på honom, och kanske är det så att han nu blir lite mindre spänd i de rörelserna och då rör sig friare. I travpiruetterna tappar han lätt tempot och takten och kommer ner till skritt, så jag måste passa mig och inte begära för snäva piruetter. De kommer att bli bättre, så småningom, det är jag övertygad om. :)
Sist av allt fattade jag några galopper. Galoppen har verkligen blivit mycket bättre, och nu kunde jag galoppera längs långsidorna utan att han lade sig på och ökade tempot. Jag gjorde också lite öppna och slutahjälper i galoppen och även om det är svårt, så kanske det finns en chans att han kan klara av skolorna i galopp i framtiden. :) Galoppen är annars Titans stora aber, den är jättedålig i grunden, passtaktig och bara usch och fy. Idag gick det bra att sitta i galoppen, utan att den kändes stötig.
Efter passet gjorde Titan som han brukar göra när passet har varit bra, han slappnade av och hängde ut snoppen. ;) Han såg faktiskt riktigt nöjd ut, jag tror att träningen stärker och gör honom stoltare, för han visar tydligare bestämmande i hagen nu när han tränas lite mer regelbundet, än när han inte tränas.

 

Sist ut var Kamelia. Hon brukar ha svårt att stå stilla och vill gärna iväg på en gång. Denna gång stod hon mer stilla än förra gången, det var ganska stor skillnad, så förra gångens träning har sjunkit in tror jag. Det var ganska enkelt att få henne att stå stilla, be om ställning i nacken och be höften att komma fram, för hon är ändå ganska smidig i kroppen. Överträdelse är svårare med höger bak, där får man påminna oftare än vad man behöver göra med vänster bak. Jag longerade henne lite också, tränade på att behålla ställning/böjning på spåret och kunna stanna på spåret. Förra gången var det väldigt svårt att stanna kvar på spåret, men idag förstod hon bättre och snabbare vad jag ville. Även igångsättningarna gick bra. Sist av allt fick hon galoppera lite, och det gjorde hon med den glädjen! :) Hon blev lite väl taggad, så vi avslutade med lång och låg och sträcka halsen framåt och träda in med inner bak, sedan var dagens träning över. :)

Av Frida - 18 december 2011 20:25

Usch och fy. Regn, blåst, kyla och snö är inget jag gillar värst vidare.


Den senaste veckan har det regnat ganska ihärdigt de dagar då jag tänkt träna häst. De dagar då jag inte haft tid däremot, så har det varit skapligt väder...


Idag var ridbanan täckt av ett antal cm snö, blöt snö. Det snöade hela dagen, men efter lunch var det i alla fall dags att masa sig ut i kylan - ordentligt påpälsad.

Titan och Perla fick tillbringa förmiddagen instängda i ligghallen, så att de skulle torka upp lite. Något torrare var de i alla fall när jag kom ut och skulle träna med dem.

Perla brukar kunna bli lite orolig om hon lämnas själv, så Titan fick stå kvar medan Erik och jag tog in Perla i ladugården och gjorde iordning henne. Det var inte tal om att borsta henne, för hon var fortfarande blöt.


Igår var vi på juluppvisning hos Christofer och Rebecca i Hellekis. Det var en lång väg att åka, och dessutom var det klass 1 varning utfärdad i länet så jättebra bilväder var det väl inte. Hur som helst åkte vi iväg i alla fall. Det var roligt att se Christofer jobba med Ikaros och sedan Saxo. Roligt med lite inspiration i vintermörkret! :) Ikaros hade han just börjat rida på blank stång, han hade en portugisisk unghäststång, och talade om att på detta vis kontrollerar han att hästen verkligen böjer sig och sträcker sig mot yttertygeln. Ibland fick han hjälpa till med innertygeln, men över lag gick det fint och böjningen fungerade bra för yttertygeln.


Christofer pratade lite grand om horsanalitys, jag tror det är Pat Parelli som har myntat uttrycket. Det går ut på att beskriva hästens personlighet, de kan vara introverta eller extroverta, höger- eller vänsterhjärnade. Christofers båda hästar är RBI - Right Brain Introvert - och sådant kan vara bra att känna till och förstå varför hästen reagerar på ett visst sätt.


Perla rider jag på ett tredelat bett med parerstänger. Jag tycker att det fungerar bra på henne. Jag började ju en gång med just detta bett, men som då inte alls fungerade. Hon tuggade frenetiskt på bettet så fort man tränsat henne. Tvådelat lika dant. Rakt bett gick bra, men jag gillar inte helt att ett rakt bett verkar på båda sidorna samtidigt. Hon är kollad i munnen och det var inga konstigheter där, så hon bara ogillade bettet.

En tid red jag henne därför på stång och kapson. Efter ett tag tyckte jag att hon kändes lite väl framtung på stången, så jag testade ett par olika stänger men det blev ingen större skillnad. Därför provade jag det tredelade bettet igen för en tid sedan och se, det gick nu jättefint! Lugn och stilla i munnen. Nu har jag ridit rätt många gånger på detta bett och det fortsätter fungera bra. :) Jag vågar faktiskt inte prova något annat nu heller, jag vill inte riskera att hon börjar tugga och fippla med bettet nu när hon väl går bra på detta.


Under dagens ridpass gjorde jag ungefär samma övningar som Christofer gjorde på Ikaros och det gick bra. Perla böjer sig bra och söker sig bra fram mot yttertygeln i höger varv. Vänster varv däremot är det svårare. Hon har svårare med böjning, ställning och allmänt arbete i vänster varv, och jag har haft en equiterapeut som kollat på Perla. Perla var då ojämnt musklad (hon hade mest gått i hagen en lång tid då) så jag tror ändå att man med mer frekvent träning kan stärka upp henne. Jag försöker därför vara extra noggrann med att jämna ut henne. T ex be om så bra ställning som möjligt i vänster varv och så bra inkliv med benen som möjligt och så bra placering av hennes kropp som möjligt. I höger varv försöker jag snarare att räta ut henne, be henne om att böja/ställa sig lite mindre i kroppen. Perla är lite sådan att hon är väldigt angelägen om att vara till lags, bara hon förstår. Hon försöker verkligen. :) Hon är väldigt känslig och överreagerar lätt om man går på henne lite för hårt i någon hjälp, hon visar tydligt vad hon inte gillar.

Trots ojämnheterna som finns där, så jobbar hon på så fint Perla, hon försöker hela tiden. Hon har energi så att det räcker. Svårt är det att få henne att tygla den, så att hon inte exploderar fram.

Det blev inte så långt träningspass idag (ungefär som vanligt), men jag vill heller inte tjata på henne. Jag vill att hon ska fortsätta att vilja, inte hålla på så länge att det blir så jobbigt att hon inte orkar längre. Jag var glad när jag satt av och hon kändes tillfreds också. :)

Höjdpunkten för henne kom sedan när hon fick lite lusern och mineraler. Det är annat än hö det! ;)


Titan var heller inte värst vidare torr, så efter att ha borstat av spån från honom så var det på med schabrak och träns och sedan ut och jobba.

Titan blir jämnare och jämnare, men han är nog lite svag i sitt vänster bak. Vi tränade särskilt på öppna i vänster varv och även båda diagonalslutorna samt halva piruetter. Med Titan är det oerhört viktigt att inte traggla för länge, för dels orkar han inte, dels tröttnar han då. Det sista vi gjorde var att göra några galoppfattningar och hålla galoppen ett varv på volten. Så duktig han har blivit och starkare i fattningarna! För ett år sedan hos Bent var han absolut inte så här stark i galoppen, så det har verkligen blivit skillnad. Titan hade också några rejäla snedheter som equiterapeuten nog fick bort när hon var här i somras, för Titan har arbetat med en sådan mycket större lätthet sedan dess, även fastän han tränas relativt sporadiskt skulle jag vilja säga. Det är inte lätt med heltidsarbete och bristande motivation när vädret bara bjuder på regn och kyla... Att träna häst utomhus då lockar inte mig, ska jag ärligt erkänna.


Sist av allt tog vi ut Kamelia. Hon såg riktigt intresserad ut i uppsynen när vi satte på henne en kapson och knatade ner till ridbanan. Vi jobbar med grunder på Kamelia, dvs söka framåt nedåt, spåra och träda in med inner bakben, utan att spänna sig. I slutet longerade vi henne, också med fokus på att hon skulle slappna av och ställa sig i nacken. Hon verkade då ha ganska mycket energi i kroppen, så det sista hon fick göra var att springa lös på ridbanan. Hon verkade verkligen gilla det! Hon travade först vackert med höga benlyft och lyftad svans, svävade fram. Sedan några kraftfulla språng i galopp. Hon är vacker att se på, Kamelia. :) Efter att ha sprungit av sig lite var hon riktigt upprymd och lite "på" när det var dags att gå tillbaka.


Det var en riktigt bra hästtränardag, vädret till trots.

Av Frida - 5 november 2011 17:46

Idag var det en ganska gråmulen höstdag. Erik fick hem en skylift igår, så idag var dagen vigd åt att fixa upp belysning på ridbanan.


Jag har känt mig nedstämd en längre period nu, och det är anledningen till att jag inte har varit särdeles aktiv på bloggen. Det är svårt att skriva om något när man inte alls har lust. Nedstämdheten har också gått ut över hästarna, jag har inte orkat att träna med dem, inte haft lust och inspiration. I somras noterade jag att det tog fyra timmar att göra hämta, göra iordning, träna och släppa ut tre hästar, varav aktiv träningstid kanske var 1,5 timme. Då var det sommar och hästarna var relativt rena. Med hösten har också mörkret kommit och avsaknaden av belysning på ridbanan men också på gårdsplan, har försvårat att ta ut och borsta iordning några hästar. Det har varit för mycket besvär för en så liten stund på ridbanan.


Idag var det en dag då jag lämnade Erik själv att jobba med belysningen, så fixade jag med hästarna istället.


Titan var så fin och trevlig sist på AR-kursen, så jag kände för att göra något med honom idag. Leriga ben gjorde att jag fick börja med att spola av dem först, innan jag fortsatte med borstningen. Leran hade bitit sig fast ordentligt i hovskägget, så det tog en bra stund att få benen rena. Titan är så snäll och bryr sig inte om att få benen spolade, så han stod snällt kvar medan jag spolade och borstade dem rena, sedan blev det sedvanlig borstning.

Det var så mysigt att borsta Titan och göra iordning honom. Han verkar tycka det är ganska skönt att bli borstad. Om det är något han är mindre förtjust i, så är det att få man och pannlugg borstad, men han står ut med det. :)

Sedan jag var hos Bent, i somras, har jag övergått till att rida barbacka på ridbanan. Anledningen till det är att om hästen tenderar att putta över en till ena rygghalvan, så är det svårare att flytta om både sig och sadel tillrätta. Sitter man barbacka är det bara att skutta tillbaka, särskilt om man sitter på en bredryggad häst. Både Perla och Titan är ganska breda över ryggarna, så det är barbacka på dem båda nu.

Alltså lade jag bara ett schabrak på Titans rygg, och så använde jag det tredelade bettet med parerstänger. Underligt nog tycker han att det är helt ok, trots att det är så kort som 11,5 cm. Jag har en teori om att han ogillar delade bett som skramlar runt i munnen. Om bettet är tillräckligt kort, så kommer mungiporna att sträcka upp det. Så, trots att Titan har 14,5 cm i stångbett med skänklar, funkar detta 3 cm kortare bett bra. Han tuggar inte alls på detta bett, något han annars gör med de flesta delade bett.


Väl nere på ridbanan höll Erik på med belysningen från skyliften, så vi började med att knata fram dit så att Titan fick nosa på maskinen. Han tittade obekymrat på när Erik åkte upp. Undrar just vad Titan tänker om sådana där saker, när en människa står i en maskin.


Titan blir fort trött. Bent sade, förra året under min praktik, att det är viktigt att hålla träningspassen korta, så att han inte tappar orken. Det är ett litet aber då man gärna vill värma upp innan man kommer till arbete, men jag tänkte att skritt är bra uppvärmning, så vi skrittade runt på ridbanan, gjorde lite volter tills han slutat gäspa. Titan gäspar alltid i början av ridpassen. När han inte gäspar i början, så går ridpasset mycket sämre. Jag ser det därför som en fördel att han gäspar, han gör sig väl av med en del stelheter antar jag. När han går i hagen så drar han nog på sig en del stelheter, för när han är helt igång så känns han mjuk och fin på ridpassen. När han varit avställd en tid så blir han mer ojämn i kroppen, så jag tror att ridträningen är bra för hans kropp. Man kan nog jämföra det med en själv. Jag sittandes på kontor blir stel och ojämn i kroppen, men när jag tränar så blir jag mer liksidig.


Jag tränade på att använda min kropp för att formge öppna och sluta på volt i skritt i båda varven, men ack så svårt det är på en bred häst, och så är ju jag ojämn, det vet jag. Titan följde ändå bra tycker jag, med förutsättningarna jag gav honom.


Sedan skrittade vi i böjd rakt fram längs långsidan, vi gjorde en långsida i öppna och en i sluta, i båda varven. Detta i avslappnad form, bara fokus på att länga ut. På kortsidorna varierade jag med att ibland göra skrittpiruett (eller mot det i alla fall), diagonalsluta mot långsidan, eller bara helt enkelt byte av varv, omformning från höger, till vänster, och tvärt om.

Efter den avslappnade formen bad jag Titan att korta/höja sig i samma övningar. Det är viktigt att göra det utan att han blir spänd. Jag läste i Katrin Wallbergs bok om att det är olämpligt att träna in tramp från skritten, för risken är att hästen tappar avslappningen och att man får svårt att gå från tramp till trav utan avbrott. Om ryggraden slutar svinga i trampet, och blir spänd, så går det inte att komma därifrån till trav. Jag undvek därför att samla skritten för mycket, utan bara korta upp den i övningarna. Det är viktigt att inte bara rida samlat, utan man måste däremellan ge hästen pauser i avslappnad form, annars orkar den inte och blir istället spänd.

Tja, upprepning av samma övningar i trav, och det gick väldigt fint måste jag tillstå. Erik såg på från skyliften och kommenterade att det såg fint ut, kraftfullt!

På slutet tänkte jag att vi skulle avrunda med att känna på galoppen, och jag kände att Titan kände sig taggad. Han fattade galopp så bra han kunde, tror jag. :-) Han har ju svårt för den, den från naturen passtaktiga galoppen (därav behovet av att rida så mycket skolor, ack ja). Titan tog i och fattade galopper i båda varven, men han var lite trött så tja de blev sådär ändå kanske. Nåja, det gör inte så mycket, huvudsaken är att han har kvar viljan och vill göra bra. :-)


Nu är belysningen uppe på ridbanan, så nu tror och hoppas jag att vi kan fortsätta träna även i vinter. :-)


Nu ropar Erik att det är mat, så jag får äta först och editerar inlägget senare då jag skriver om Perla.

Av Frida - 18 september 2011 19:56

Idag åkte Erik och jag med Perla till Danmark och Bent för att vara där en vecka som veckoelever. Skogen hemma är nu avverkad och skogsmaskinerna är klara med allt, så nu har hästarna ett antal hektar hage att gå i. Naturligtvis befann sig hästflocken allra längst bort i hagen och hade ingen lust att komma när vi ropade, så det blev att snällt knata ner i hagen och hämta Perla. Dagen till ära regnade det, så det var ingen större mening att borsta någon häst på morgonen innan avfärd. Trevligt nog var Perla ganska ren ändå.  


Vi anlände till Danmark ungefär klockan 18 på kvällen. Perla fick gå några varv i ridhuset - speglarna var mycket intressanta tyckte hon. Sedan blev hon inkvarterad i en box och försedd med lite hö och hösilage plus lite betfor att äta. Lugn och sansad häst.   


Av Frida - 16 augusti 2011 16:52

Idag fick jag hem en Hidalgo Valencia II på prov! Om jag gillar den kommer jag att behålla den, men än så länge har jag bara packat upp den ur kartongen och tittat på den.   


Tillsammans med sadeln följde två par uppsättningar paneler. Ett par C-formade, som verkar vara ullstoppade. Dessa paneler är lite kortare än sadelns längd, och helst skulle jag vilja att de vore lika långa som sadeln för att det inte ska se assymetriskt ut. Dessutom så tenderar ju sadeln också att tippa bakåt om panelerna är för korta, har jag en gissning om.


Jag beställde med ett par stigläder också och de ser trevliga ut och känns mjuka och fina. Jag får kolla och se hur de passar till min längd. Om de är lagom, så behåller jag nog dem.


En sadelgjord beställde jag också, men den kommer jag att returnera eftersom den inte nämvärt skiljer sig åt från de jag redan har. Jag har hittat en mycket intressant gjord här: www.equi-soft.com

Den gjorden skulle jag vilja ha, jag tror att den är väldigt bekväm för hästen. Den ser väldigt high-tech ut, men funktionen tror jag på.  


Annars lunkar livet på här hemma. Det är lugnt och ordnat i hagen, alla hästar verkar trivas med varandra och det känns skönt.


Vecka 31 var Erik och jag i Danmark på riddarveckan. Det står lite om själva evenemanget på ridderskapets hemsida: http://knighthoodoftheacademicartofriding.eu/ om man vill läsa mer om vad som pågick.

Vi åkte ner på onsdagen och kom lagom dit för att titta på kvällsträningen. Kvällsträningen var en trevlig tillställning. Under en del spelade en tjej gitarr medan Bent red, senare var det en tjej som spelade fiol till när Bent visade sina hästar. De var väldigt duktiga på att spela båda två, men särskilt imponerade blev vi av hon som spelade fiol, det var väldigt vackert och skickligt spelat! :D Hästarna var trevliga att se på, men allra mest imponerad blir jag nog alltid av Corazon som är så vacker!!    Vi åt efter föreställningen pizza och åkte sedan för att övernatta på det vandrarhem vi bodde på. Vandrarhemmet i sig var inte det fräschaste boende som vi bott på, så nästa år kommer vi att boka annat boende. Sängarna bestod av extrasängar, det kändes lite väl spartanskt.

På torsdagmorgonen började Bent träna sina hästar klockan 10. Han pratade då mycket om vad han gjorde, vad som var bra och vad som gick mindre bra, en undervisning från ryggen så att säga. Det är alltid intressant att höra någon som rider kommentera sin egen ridning live, då kan man förstå vad som försöker uppnås och vari tyngdpunkten i träningen ligger.

Senare på eftermiddagen var det dags för föreläsning. Denna gång pratade Bent om utrustning och om varför man väljer en viss utrustning. Han menade på att det ska vara så lätt som möjligt att åstadkomma rätt sak med utrustningen, att den ska vara ett lämpligt verktyg. T ex är det viktigt att förstå hur den valda utrustningen inverkar på hästen. Tränsbett exempelvis inverkar på underkäken, medan en kapson inverkar på skallen. Stången inverkar på nacken och i munnen. När man väljer ett verktyg är det viktigt att man förstår hur man ska använda det och vad för effekter man uppnår med det.
På kvällen var det sedan grillning på schemat, mycket god mat och det blev sent innan vi for mot vandrarhemmet för att sova.


Fredag morgon förlöpte på samma vis som torsdag morgon, Bent tränade sina hästar medan han talade om vad han gjorde. Eftermiddagen höll Hanna Engström en liten stund i där vi fick känna vår kropp bättre, bli mer medvetna, genom olika övningar.
Kvällen innebar åter igen grillning, men nu åkte vi hem tidigare för att vara utvilade inför lördag morgon, då riddarmötet skulle hållas.


Lördag morgon klockan 10 började riddarmötet. Här upptogs nu alla nya väpnare och riddare och alla fick emotta sin pin (däribland jag) eller spöknopp. Nu är jag alltså formellt upptagen i riddarsällskapet. :-)
På mötet diskuterades sedan olika frågor, bl a hur man ska kunna framhålla sig som tränare, även fastän man inte är riddare. Det har ju varit lite som så att så fort man är riddare, är man automatiskt lämplig att undervisa andra. För dem som inte har så lätta hästar, eller kanske har andra saker som hindrar dem från att kunna göra ett riddarprov, så finns nu möjligheten att göra flera olika prov och bl a visa fram en person som genomför ett godkänt väpnarprov. Därigenom kan man påvisa sin lämplighet som tränare, utan att pressa sin egen häst till att prestera något som man får pusha den in i. Bra, tycker jag.


Presentation


Välkommen till min blogg, som tillhör min hemsida www.akademiskridkonst.se. Här skriver jag mest om Akademisk Ridkonst och hästträning.

Fråga mig

12 besvarade frågor

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Kategorier

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2022
>>>

Länkar

RSS


Skapa flashcards