Idag fick Erik en avbokning mitt på dagen, så han kom hem och vi åt lunch tillsammans. Efteråt gick vi ut och tränade Distinguido.

Idag fortsatte jag träningen med slutan och nu verkar det som att Disto har förstått kombinationerna av hjälperna för att gå i sluta inne på ridbanan. :-) Ännu är han förstås lite osäker och skeptisk men det börjar att ta sig. :-)

Först började jag att jobba honom på långsidan med rumpan innanför spåret med hjälp av körpisken på hans yttre bak. Därifrån gick vi sedan in i en diagonalsluta för att kontrollera han han förstår hjälpen även utan staket och inte har lärt sig en "övning" endast. Diagonalsluta fungerade ganska bra, så jag provade också att ta honom mot en piruett för att se om han kunde behålla ytter bak mot tyngdpunkten även här. Det gick faktiskt förvånansvärt bra. Naturligtvis har vi inte 100 procents kontroll på alla kroppsdelar ännu så det blir lite vingligt, men det är ändå på god väg att bli något. :-)

Efter Distinguido tog vi ut Umerio. Vi fortsatte med honom att träna på sluta. Detta var Umerios tredje pass med sluta och för att vara det gick det riktigt fint. :-) Han kan nu följa med ytter bak längs staketet och över ridbanan så vi började att introducera att även hålla bogen på plats. Umerio blir lätt lite spänd och när han blir spänd låser det sig helt för honom. Vi fick därför se till att han var fysiskt och mentalt avslappnad och rörlig i bogarna för att hjälpen för att ta in höften skulle funka. I höger varv fick vi till ett par steg i sluta med bogen på plats, då avslutade vi passet. :-)

Lite senare på kvällen tog vi ut Distinguido igen. Häromdagen fixade vi nämligen lite med vår hästtransport. Den var väldigt skramlig sist vi åkte så vi satte dit gummi lite här och var för att dämpa ljudet.

Disto är helt klockren på att kliva in och ut ur hästtransporten, det är verkligen inga problem alls där. :-) Det går mycket bättre att stänga luckorna nu också även om han blir lite spänd så är det fullt hanterbart. Det som är jobbigt är just att åka när det skramlar så jag står med i transporten när vi åker runt på gården. Vi har ju grusväg och det är ju där det skramlar mest och det är där Disto behöver hjälp. Jag står hos honom, pratar lugnande med honom och ger honom lite godis att äta. Jag ber honom sänka huvudet och slappna av. Det gick oerhört mycket bättre att åka idag än sist så jag har starka förhoppningar om att det här ska gå bra. :-)

#ridkonst

Nu har det åter igen varit dags för ridsport på TV. I år har jag inte brytt mig om att ens titta på sändningarna, för jag vet att jag mest skulle sitta och bli besviken. Dressyren är inte dressyr i mina ögon, de flesta ryttare har hårt, hårt åtdragna nosgrimmor och mycket inverkan i kandarstängerna. Det är inte många som rider med fina, lätta, osynliga hjälper, tyvärr. :-(

Det finns kanske guldkorn också, jag vet inte. Mycket inför tävlingarna har handlat om Totilas vs Valegro, men eftersom inte Totilas startade så blev det ingen jämförelse. Själv tycker jag avståndet mellan Totilas och Valegro är enormt, de går inte att jämföra. Totilas har extrema frambensrörelser, men hans bakben hänger inte med. Valegro har mycket bättre koppling mellan bakben och framben och sist jag såg något klipp på honom så såg jag då galoppiruetter som var fint centrerade och i fyrtaktsgalopp med välvd rygg. :) Valegro hänger ihop i en helhet, även om jag kan tycka att han nog kunde ridas i så mycket mindre spänning än vad han rids i på tävlingarna.

Rent fysiskt kan inte en hästs bakben hänga med när frambenens underarmsben har vinklats så de är mer än horisontella med marken. Bakbenets skena ska vara parallellt med frambenets underarm i travtakt, det är inte många hästar som går på det viset på dressyrtävlingar, allt i strävan för att få extrema frambensrörelser, som ger höga poäng. Det är inte alla som klarar att rida bakbenen fint fram till frambenen även fastän inte frambenen är i extremt läge, men varför då ens sträva efter ett läge på frambenen dit bakbenen omöjligtvis kan hänga med? Om bakbenen måhända släpar lite, må så vara, så länge frambenen inte är i ett omöjligt läge, om hästen är lösgjord och avslappnad. Jag ser hellre avslappning och lite släpande bakben, än att hästen blir spänd och har extrema framben (och troligen släpande bakben).

Bildserien nedan har Jody Hartstone publicerat på Facebook, och det är är alltså den ryttare, Adelinde Cornelissen, som nu är rankad 4:a i världen. Sådana här bilder ska inte kunna tas på tävlingar som denna, och finns sådana med under en ritt ska man inte bli så högt rankad, anser jag. :-(

Jag skulle vilja se nosgrimmorna borttagna. Hur ser det ut då? Hästen ovan har vaddering på undersidan av nosgrimman och det torde tyda på att den är så hårt åtdragen att hästen får skav/sår av nosgrimman annars.

Utan nosgrimma har hästen en rimlig chans att protestera, och har man nosgrimma på finns det ett utmärkt sätt för hästen att få komma till tals, och det är att inte spänna nosgrimman hårt. Spänn den löst så att du med lätthet får in 2-3 fingrar på höjden från nosryggen. Då, som först, har hästen frihet.