Idag läste jag för första gången på en Facebook-grupp om att det verkar vara vanligt med lösa benbitar (kallas för OCD) på P.R.E Jag trodde i min enfald att denna ras hållits frisk och sund genom att man avlat på hästar med vettiga kroppar. Tyvärr verkar storleksaveln redan ha satt sina spår i P.R.E-hästen, när man försöker tillgodose dressyrsportmarknadens krav på hästar. Stora hästar, helst uppöver 170 cm i mankhöjd, gracilt byggda, lätt för ökningar av gångarterna.

En stor häst är inte hållbar. Så enkelt är det. Halvblodshästarna har i många år haft problem med lösa benbitar, och när andra raser följer efter och ska avla fram lättare hästar, så verkar benbitsproblemet följa med.

Jag visste faktiskt inte att man redan nu har så stora problem inom P.R.E-hästaveln med lösa benbitar. Jag fick höra det återberättat för mig att Portugiserna började avla större hästar för att just kunna sälja dem till folk som vill tävla dressyr. Åter igen är vi där: Dressyr är för hästens skull, hästen är inte för dressyrens skull. Bort med bedömningssporter med häst så som dressyr. Få fram funktionella hästar istället, arbetshästar.

Nåväl, seriösa uppfödare i Portugal insåg problemet och frångick aveln med giganter. Därmed fick man åter igen hållbarare hästar. Faktum är att de Lusitanos jag ser nog har haft en lägre mankhöjd än P.R.E jag sett, så P.R.E:n verkar ha växt om Lusitanon i storlek.

Distinguido är en ganska liten P.R.E jämfört med de jättehästar som jag ofta ser marknadsföras till salu. Disto är kanske 152-155 cm i mankhöjd nu. Ganska smäckert byggd, ingen tjock tunna. Han rör sig fantastiskt med väl engagerade bakben som lyfter hans framben, han är otroligt smidig och vändbar. Han är vacker att se på, en vacker halsresning, har ett nobelt uttryck, stora, vackra ögon. Är känslig och vaken för människan och har en vilja att vara till lags.

Därtill har han faktiskt en riktigt fin stamtavla, med mycket Romero Benitez-blod i sig (kända för att vara de allra vänligaste P.R.E-hästarna), en hel del Cartujano vad jag förstår. Framöver har vi tänkt att låta honom verka i avel, just för att det knappt finns några hingstar av hans typ och härstamning i Sverige. Jag tror att det kan finnas en marknad för honom, att det finns dem som fortfarande är intresserad av den gamla typen av P.R.E, som var relativt liten, smidig och vändbar. Där man inte avlade för bedömningssporter eller showighet på parader. En häst för en kung och en kung bland hästar.