När jag kom hem från jobbet idag blåste det ordentligt! Jag kände mig inte så sugen på att rida i det vädret, för jag har känt mig lite halvkrasslig den senaste veckan. Halsont, feberkänningar och förkyld.

Eriks föräldrar blev av med sin Volvo för några veckor sedan, de blev påkörda av en ung kille som buskörde och sladdade in i deras bil. Resultatet blev två ganska kvaddade bilar, och reparationen av Eriks föräldrars bil skulle kosta mer än vad en likvärdig bil kostar att köpa. Således kommer de att köpa en annan bil, och i eftermiddags kom de förbi, någon timme efter jag kommit hem, med en Volvo som de provkörde. Erik och jag följde med på en provåkningstur och konstaterade att denna bil nog är en bra bil att köpa. :-)

När vi kom hem igen hade vinden mojnat, så då var det faktiskt tänkbart ridväder. Titan och Perla var framme vid grinden hemma, så det var bara att ta ut Titan och efter borstning sadla honom, så var han redo.

Mia, Eriks syster, var hemma hos oss, så jag passade på att rida Titan lite fritt. Jag skrittade, travade och galopperade runt utan att hålla i tyglarna. Titan uppskattar att få den friheten, även om han måhända inte bära sig i perfekt form, så har han sin kropp i balans och kan lättare parera mina misstag, än när jag stör honom i munnen.

Efter lite fri uppvärmning och en Mia på väg hemåt, så red jag Titan i lite mer önskvärd form. Jag ansträngde mig för att hålla mina händer mjuka och följsamma, något som jag är dålig på särskilt med en tjock vinterjacka på (ja, det är kallt utomhus) och handskar på. När vi travat runt lite grand och Titan jobbat på fint, såg jag Cassie sitta och gräva i ridbanan. Både hon och Iza tycker att ridbanan är en perfekt stor kattlåda! Så, jag insåg raskt att nästa uppdrag var att jaga ut Cassie från ridbanan. Från stillastående till en rätt schysst galopp på lösa tyglar, mot Cassie. Cassie fattade inte alls vad det var frågan om och Titan vill inte skada små katter eller andra djur, men när vi kom tillräckligt nära tyckte Cassie att det var läskigt nog och fann det bäst i att fly därifrån. Det tog henne inte många sekunder att ta sig tvärs över ridbanan mot tryggheten vid huset. ;-)

Efter det spännande uppdraget ville jag leka mer, så jag bad Erik om att komma in på ridbanan för att vi skulle få ett annat mål att sikta emot. Erik tog upp en kvist (som jag fått från Bent) och den använde han som primitiv värja. Jag hade mitt spö, och sedan galopperade jag och Titan runt Erik, bytte riktning osv. Det var riktigt kul ska jag erkänna, och på slutet gjorde vi ett litet försök till galoppombyte, genom att Erik snabbt bytte plats på ridbanan. Jag tror att Titan hann med skapligt, och det bästa är att få en praktisk användning av övningen, så tror jag att både ens egen och hästens kropp formar sig mer naturligt.

Ett galoppombyte är omformning av kroppen från ena böjningen till andra böjningen. Så klart kan hästen ha lättare för ena eller andra galoppen och det i sig påverkar också kvaliteten på bytet.

Både skritt och trav är liksidiga rörelser, som går i 4- respektive 2-takt. Galoppen däremot är 3-taktig, och det gör att hästen måste byta galopp i omformningen, vilket är svårare än att forma om traven eller skritten där takten behålls, men endast kroppen omformas.

Nåja, tanken var inte att träna på galoppombyten, utan bara att lattja runt lite för att ha kul. Kunde vi dessutom få till ett galoppombyte på köpet, är det bara extra kul. :-) Att träna in galoppombyten, dit har vi lååång väg kvar att gå. :-)