För en tid sedan var jag och tittade på en klubbtävlingsdag i dressyr. Jag har studerat äldre bilder på häst- och ryttarekipage och har noterat att kåporna förr i tiden var relativt korta, och ofta sitter herrarna (för det är oftast herrar på de bilder jag sett) med betydligt kortare läder än vad som är vanligt idag. På sistone har jag inte kunnat undgå att notera de långa sadelkåporna på dagens dressyrsadlar och hade detta särskilt i åtanke när jag tittade på ekipagen den aktuella tävlingsdagen. Jag studerade sadlarna i synnerhet när jag tittade på ekipagen och såg att det fanns flertalet ekipage med väl långa kåpor på sadlarna. Kåporna slutade nedanför ryttarnas vader, och då satt de ändå med ganska långa stigläder.

Detta med längden på sadelkåporna och stigläder får mig att fundera på vilken betydelse det har. För en tid sedan fick jag tillfälle att prova en Fhoenix bomlös dressyrsadel hos en tjej som vi träffade på Bent-kursen. Sadeln var en standardstorlek, jag tror det ska motsvara en engelsk 17"-dressyrsadel. Jag såg Erik rida i sadeln först och såg då inget anmärkningsvärt. När jag själv sedan provade sadeln kände jag omgående att jag inte kom intill hästen pga sadelkåporna. Jag hade i princip bara anklarna nedanför den ganska tjocka kåpan och kunde således inte inverka särdeles bra med mina vader.

Vissa moderna dressyrsadlar kan man få i "single flap"-utförande, dvs med bara en kåpa, det finns ingen undre. Detta ska ge närmare kontakt med hästen. Då funderar jag på att man istället (också) kanske borde ha en sadel med kortare kåpor, och således få mer ben nedanför kåpan, och därigenom kunna inverka bättre på hästen.

Min Branderup Ecuyer har mycket korta kåpor om man jämför den med vanliga dressyrsadlar. Uppskattningsvis når kåpan strax nedanför mitt knä och detta tycker jag är alldeles utmärkt! Jag har hela vaden och nedåt fri till att inverka på hästen. Jag använder inte hälarna, utan främst vaderna när jag vill inverka med skänklarna. Jag upplever det som att det då inte blir så stora svårigheter att de facto inverka, skulle jag försöka använda hälarna hade jag ett fasligt jobb med att få dem intill hästens sidor, särskilt om hästen vore av mindre och nättare modell.

Häromdagen läste jag Avels-extra från tidningen Ridsport. De hade då en liten artikel om hästen Gaspari och hans utmärkta lätthet för piaff och passage. Jag noterade att Yngve Viebke som ryttare hade en sadel som närmast liknar en hoppsadel och väl böjda knäveck. Varför och när kom dressyrsadlar med långa kåpor som tar bort närheten till hästen?

Erik lade in lite bilder, tagna i somras, från sin mobiltelefon. En av bilderna lade han som skrivbordsunderlägg på datorn, och jag kan bara inte låta bli att lägga in den här. Håll till godo! :-)

KVARNEN 2008

Den 17  maj anordnar Föreningen Nordsvenska Hästen Östergötland en träff för oss som gillar Nordsvenskar.

I Kvarnen hittar man:

- Redskap

- Vagnar

- Grillat vildsvin

- Jaktredskap

- Uppvisningar av olika slag

- Café

- Bytesmarknad i hästens tecken. Alla som har något i "hästväg" att sälja är välkomna.

- M m

Ja, så här ser annonsen ut inför hästdagen som Mogge arrangerat under några års tid nu. I år hoppas vi på ännu fler besökare och företag som vill visa upp sig och sina produkter.

Förra året var jag och Titan med. Vi visade upp lite ridning och Titan fick också visa hur duktig han är på att kliva upp på lastpallar - stora som små. Behöver jag nämna att publiken blev mäkta förtjusad. ;-)

Kåre visade körning med häst och skogsvagn - alltid lika imponerande.

Vill ni komma på hästdagen, gå in på www.osterbysmedja.se och läs under "Aktuellt".

Idag var jag iväg med Titan till Mantorps ATG-klinik. Anledningen var att Titan under ett antal år har dragits med några knölar på halsen, strax under mankammen. Förra sommaren började dessa knölar öppna sig och varade en hel del. Vi tog då ut en veterinär som tog biopsiprov som vi sedan fick svar på, mitt i högsommarvärmen. Veterinären som vi konsulterade föreslog att vi skulle vända oss till Mantorp för att få knölarna borttagna, men inte förrän det var kallare och mindre bakterier. Den milda vintern gjorde att jag inte ville utsätta Titan för en operation, med lera och allt vad som fanns i hagarna då.

Nu har Mantorp tittat på knölarna och läst provsvaret. Vi har nu fått en tid inbokad om en vecka ungefär, då en eller flera av knölarna ska tas bort. Eftersom det är ganska många knölar, så ansåg veterinären att vi inte skulle ta bort alla på en gång, eftersom risken finns att allt spricker upp då. Det blir alltså några knölar i taget som kommer att tas bort.

En stund efter jag ställt in Titan i en av boxarna på kliniken, kommenterade en boxgranne att de blev faschinerade av hur jag lastade av Titan ensam. De hade suttit i bilen jämter när jag lastade ur Titan, berättade de. De själva hade fullt sjå med att kunna lasta sin egen ponny, han var inte så intresserad av att åka iväg till hästklinik...

När jag stod inne i stallet så var det ganska många hästar där. En häst hostade konstant, en annan bankade på boxdörren och ville förmodligen ut. En tjej och (gissningsvis) hennes mamma kom in i stallet med tårarna rinnande, jag tror att de hade fått ett väldigt dåligt besked. Det kändes väldigt tragiskt att stå där, för alla var ju där av något medicinskt ärende, många på grund av hältor. Jag fick en klump i halsen när jag tänkte på alla stackars hussar och mattar som dagligen får beskedet att inget finns att göra för deras häst.

Titan undrade nog vad för ställe vi var på, men han kopplade av och ställde sig att vila. När en veterinär kom ut för att berätta att det var vår tur, sade hon att hon tyckte det var en "riktig häst" jag kom med, han var så fin, tyckte hon. :-) Det är alltid roligt att höra sådant, de flesta människor brukar tycka om Titan och bli imponerade av honom.

Väl inne i undersökningsrummet, som ligger jämter två löparkorridorer, hörde jag hur någon faschinerat uttryckte "vilken stor skogsmulle" som stod i undersökningsrummet. Jag kikade ut och såg ett par med ett halvblod (eller liknande). De lät nästan förvånade över att det finns så kralliga hästar som Titan, av deras röst att döma.

Titan är onekligen krallig, trots att han inte är så hög i mankhöjden. Nu är han förvisso lite väl rund kanske, men han har kraftig benstomme och är rejält byggd.

En annan sak som jag också bad veterinären att kolla, var ifall Titan hade fotskabb. Tyvärr hade han det, så nu ska vi behandla alla hästar i hagen mot det. Veterinären föreslog Frontline, som egentligen är för hundar och katter, men som är verksamt mot Fotskabb på häst. Jag har också hört att Switch pour on ska fungera bra, så vi ska kolla vad som troligen fungerar bäst. Behandling blir det snart i alla fall...